ÅSS HISTORIA

Årstavikens Segelsällskap grundades 1898 på norra stranden av Årstaviken, i Eriksdalslunden, inte långt från Hammarbyslussen. Under klubbens långa och händelserika historia har många minnesvärda ögonblick skapats – berättelser som förtjänar att bevaras och föras vidare till kommande generationer.

Här vill vi låta ÅSS historia ta form i en levande tidslinje som växer fram i takt med att både nya och äldre minnen och berättelser läggs till. De första 100 åren av ÅSS historia är hämtade och sammanställda ur jubileumsboken som gavs ut i samband med klubbens 100-årsjubileum 1998. Därefter har material sammanställts från verksamhetsberättelser och kompletterats med minnen och bidrag från medlemmar.

För att göra berättelsen om ÅSS så levande och korrekt som möjligt behöver vi din hjälp. Har du som medlem egna minnen, fakta, texter, fotografier eller filmer som kan bidra till att ge liv åt vår gemensamma ÅSS-historia, tar vi tacksamt emot allt som kan hjälpa oss att skapa en ännu rikare och mer personlig bild av ÅSS genom tiderna.

Allt material är värdefullt, oavsett form. Du delar med dig av materialet – tillsammans hjälper vi till att forma helheten.

Tillsammans kan vi bygga upp och vidareutveckla tidslinjen och se till att ÅSS historia förs vidare. Hör gärna av dig till webmaster@åss.nu och hjälp oss att fortsätta skriva klubbens historia.

Pågående sammanställning och bearbetning av Per Clementz

  • 1898

     

    Föreningen bildas formellt

    Redan 1896 samlades några båtintresserade vid Årstaviken efter ett uppmärksammat möte med polisen vid Eriksdalslunden. Där väcktes tanken på att bilda en förening, och de första namnen antecknades. Två år senare, efter att de tidigaste handlingarna gått förlorade i en brand, hölls det första protokollförda mötet den 13 oktober 1898 – ett datum som i dag räknas som den officiella starten för Årstavikens Båtförening, även om verksamheten i praktiken hade börjat tidigare.

  • 1900-talet

     

    Från förening till etablerad klubb

    Under det första decenniet av 1900-talet växte verksamheten snabbt och föreningen fick en tydligare struktur. År 1900 ändrades namnet från Årstavikens Båtförening till Årstavikens Båtklubb, och redan året därpå hölls lysande sommarregattor med illuminerade bryggor och små lusthus längs stranden.

    Nya stadgar och en klubbflagga antogs 1902–1903, samtidigt som arbetet med bryggor och underhåll organiserades med en form av arbetsplikt. Medlemmarna fick böta om de uteblev från gemensamma arbeten. Föreningen började också ta emot stödjande medlemmar, vilket stärkte ekonomin.

    Ett viktigt steg togs 1906 när koloniträdgårdsrörelsen kom till Eriksdalslunden. Efter en kort konflikt löstes markfrågan genom att klubben hyrde tre kolonilotter, vilket gav en formell plats för verksamheten. Två år senare dök den första motorbåten, Paddan, upp i klubben och markerade en ny tid.

    Decenniet avslutades med storstrejken 1909, då militären bevakade vattenverk och broar och klubben tvingades flytta sina stugor upp på land. Trots oroligheterna fortsatte gemenskapen, och Årstavikens Båtklubb stod nu stadigt som en del av Stockholms växande båtliv.

  • 1910-talet

     

    Tillväxt, segling och nya tider

    Under 1910-talet växte verksamheten snabbt och Årstavikens Båtklubb fylldes av liv och rörelse. Redan 1911 deltog klubben i sin första öppna kappsegling med Adolf Grönros och kuttern Tyra, och vintertid seglades det isjakt på viken.

    När första världskriget bröt ut 1914 drabbades båtlivet av bränsleransoneringar och förbud, men gemenskapen hölls vid liv. Klubben hyrde in sig i Sjöstugan och fick för första gången betala hyra för stranden. Samarbetet med kolonisterna i Eriksdalslunden förbättrades, och antalet medlemmar ökade snabbt till över hundra.

    Efter krigsslutet tog entusiasmen ny fart. År 1918 ändrades namnet till Årstavikens Segelsällskap, och nya sektioner för segelkanoter och isjaktsegling bildades. Tävlingslusten var stor – med paketseglingar, pokaler och filmade kappseglingar på Årstaviken. Det var en tid av framtidstro och stark föreningsanda.

  • 1920-talet

     

    Nya sektioner och en ny plats vid vattnet

    1920-talet blev ett händelserikt årtionde för Årstavikens Segelsällskap. Sällskapet växte snabbt, nya stadgar antogs och segelkanotisterna fick äntligen en egen ponton – något som stärkte gemenskapen. Samtidigt började man tala om att skapa egna sektioner för segel-, motorbåts- och segelkanotverksamhet, vilket genomfördes 1921.

    Det var också en tid av liv och rörelse i hamnen. Bus och stölder förekom, men en hamnvakt och vaktschema infördes, och snart infann sig ordning. Samarbetet med koloniföreningen i Eriksdalslunden förbättrades och grannsämjan återställdes. När Svenska Shell öppnade tankstation i hamnen 1922 blev det möjligt att tanka bensin direkt vid bryggan – en modernitet som gjorde succé.

    1923 firades 25-årsjubileet med årsbok, regatta vid Rastaholm och storslagen höstfest på Årstaviken med hundratals deltagare. Under de följande åren byggdes nya pontonbryggor, en hamnvakt tillsattes och verksamheten växte i takt med det ökande motorbåtsintresset.

    År 1926 skrev sällskapet sitt första egna kontrakt med Stockholms stad – en milstolpe efter tre decennier utan formellt avtal. Men nya tider med Liljeholmsbrons ombyggnad och planerna på en järnväg genom hamnen skapade oro.

    Allt fick dock ett lyckligt slut. 1929 beviljade staden ÅSS ett nytt, större hamnområde vid gamla vattenverket – platsen som fortfarande är klubbens hem. Samma år stod hela Hammarbyleden färdig, och sällskapet blickade mot framtiden med stolthet och ny energi.

  • 1930-talet

     

    Expansion, gemenskap och nya horisonter

    1930-talet blev ett av Årstavikens Segelsällskaps mest dynamiska årtionden. Efter några försiktiga år tog utvecklingen fart med ett nytt hamnområde, moderna anläggningar och växande medlemsantal. Den nyvunna optimismen syntes både i byggprojekten och i den livliga verksamheten på vattnet, där torsdagsseglingarna lockade publik och motorbåtssektionen anordnade sin första navigationskurs.

    När sommarholmen Verkan köptes 1932 fick sällskapet sitt efterlängtade tillhåll i skärgården, och kort därefter infördes vinterexpeditioner i stan. De följande åren präglades av stark gemenskap, flit och tävlingsglädje: seglare, motorbåtsförare och paddlare delade på priser, nya sektioner erkändes i stadgarna och Nisse Holm satte ÅSS på kartan som dubbel Europamästare i kanotsegling.

    Sällskapets 35- och 40-årsjubileer firades med stil, nya vandringspris instiftades och en egen film spelades in i hamnen. Samtidigt pågick arbetet med att ordna hamnområdet mer permanent och skapa utrymme för det växande medlemsantalet. Jubileumsregattan 1938 på Verkan samlade rekordmånga deltagare och befäste ÅSS som en av huvudstadens mest aktiva klubbar.

    När kriget närmade sig 1939 sattes planerna på framtida utbyggnader på paus, men sammanhållningen och den praktiska uppfinningsrikedomen levde vidare. 1930-talet blev därmed ett decennium av expansion, stolthet och stark klubbanda – grunden för det moderna ÅSS.

  • 1932

     

    Klubbholmarna Verkarna och Vällinge tillkom

    Verkarna bär på en historia värd att bevara.
    Just nu arbetar vi med att ta fram en egen sida som kommer att berätta om Verkarna – människorna, händelserna och utvecklingen genom åren.

    För att göra berättelsen så levande och korrekt som möjligt behöver vi din hjälp. Har du minnen, fakta, texter, bilder eller film som hör till Verkarna? Allt material är värdefullt, oavsett form. Du delar med dig av materialet, vi hjälper till att forma helheten.

    Tillsammans kan vi bygga upp berättelsen om Verkarna och se till att den förs vidare.

  • 1940-talet

     

    Krigstid, återhämtning och jubileum

    1940-talet började i skuggan av kriget, men trots bränslebrist, ransonering och militära avspärrningar höll Årstavikens Segelsällskap ihop och fortsatte sin verksamhet med oförminskad tro på framtiden. Sommarprogrammen bantades, men seglingarna på Årstaviken levde vidare, och i hamnen hölls arbetet igång med målning, reparationer och ny eldragning till slipspelet. Feststämningen fanns kvar – höstfester, små danser i båthus och kamratskap på hemmavattnen höll gemenskapen levande.

    När huvudstaden spärrades av och vedflottningen tog över Årstaviken visade medlemmarna på enastående uppfinningsrikedom: motorbåtar försågs med gengas, karbidaggregat och till och med pedaler för att kunna ta sig ut på sjön. Trots svåra tider samarbetade klubbarna och ordnade tävlingar där det gick, och ÅSS seglare fortsatte att göra fina resultat.

    Under krigets slutskede 1944 drabbades klubben av en dramatisk händelse när bomber föll över Stockholm – splitter skadade kanotskjulet vid Eriksdals friluftsteater. Lyckligtvis undkom ingen allvarligt, och verksamheten kunde snart återgå till det normala.

    När freden kom 1945 återvände framtidstron snabbt. Nya betongpontoner anlände, bryggorna rustades upp och ett nytt vandringspris, Årstaskölden, instiftades. De följande åren fylldes hamnen åter med båtar, nattvakter anställdes och stora motorbåtsbryggan förlängdes. Klubbens sociala liv tog ny fart med återkommande kräftfester, eskaderfärder till Verkan och återstartade tävlingar.

    Kronan på verket blev 50-årsjubileet 1948, firat med rekorddeltagande och glädje både på land och till sjöss. Sällskapet hyllades med en fana från Svenska Flaggans Dag och nya vandringspris tillkom. Jubileumsfesten på Verkan samlade hundratals medlemmar och symboliserade ett efterlängtat återseende mellan generationer.

    Efter decenniets slut fortsatte ÅSS att växa och moderniseras, med nybyggnationer i hamnen, bättre belysning, och en växande klubbanda. 1940-talet blev ett årtionde av uthållighet, vänskap och nystart – ett bevis på att viljan och gemenskapen bar Årstavikens Segelsällskap även genom de svåraste tiderna.

  • 1950-talet

     

    Tillväxt, tävling och modernisering

    Efter krigsåren tog ÅSS fart in i en ny tid. Hamnen byggdes ut med nya betongpontoner, bensinhanteringen moderniserades och belysningen förbättrades. Ungdomar uppmuntrades med sänkta avgifter och debatten om ”standardtäckning” gav färg åt vardagen i uppläggningsområdet.

    Motorbåtstävlandet blomstrade. Årstaviksklubbarnas navigationstävlingar växte till rekordstarter, och ÅSS-besättningar tog framskjutna placeringar. Samtidigt slog seglingen nya publikrekord: samarbetet med SSK och andra klubbar mynnade ut i Mälarregattan, som lockade uppemot 180 startande – ett nytt storformat för kappsegling i Mälaren.

    Föreningslivet var livligt på land. 55-årsjubileet 1953 firades på Hotell Malmen, ett nytt klubbhus togs i bruk efter betydande ideella insatser och lotterier, och filmaftnarna med Göta SS blev folkliga favoriter. Kurser, säkerhetssatsningar och första hjälpen/Livräddning via Röda Korset stärkte kulturen av omsorg och kunnande.

    Prövningar möttes med handlingskraft. En tragisk olycka drabbade nattvakten 1956 – klubben ordnade stöd till efterlevande och stärkte bevakningen. En brand 1958 tog en stor del av täckningsmaterialet och de gamla toaletterna, men resulterade i upprustning, förbättrad brandsäkerhet och inköp av traktor och ny seglarvagn som underlättade arbetet för alla.

    Decenniet kulminerade i ett storslaget 60-årsjubileum 1958 med jubileumsseglingar (över 120 båtar), nyinstiftade vandringspriser och fulla bryggor. Med modernare utrustning, växande tävlingsfält och en varm klubbanda blev 1950-talet en tydlig nystart mot ett mer organiserat, säkert och publikt Årstavikens Segelsällskap.

  • 1960-talet

     

    Förändring, framtidstro och samarbete

    1960-talet blev ett decennium av stora förändringar för Årstavikens Segelsällskap. Hamnen moderniserades med elektrifierade slipar, ny belysning och förstärkta bryggor, samtidigt som medlemsantalet växte och båtarna blev både större och fler. När Eriksdalsbadet byggdes om tvingades klubben anpassa sig till minskat uppläggningsutrymme – ett återkommande tema under årtiondet – men viljan att utvecklas var starkare än någonsin.

    Sällskapet tog en aktiv roll i segelsportens organisation. Nya stadgar antogs 1960, och ÅSS bidrog till förnyelsen av Svenska Seglarförbundets regelverk. 1963 firades 65-årsjubileum och årsboken utkom för 40:e året i följd – ett bevis på klubbens starka kontinuitet. Samtidigt växte samarbetet med andra föreningar, och ÅSS stod som arrangör för prestigefyllda tävlingar som SM för Neptunkryssare och Mälarens Seglarförbunds högtidsseglingar.

    Tekniken gjorde sitt intåg i vardagen. Lika självklart som el till bensinpontonerna blev datorn som hjälp i administrationen. På 60-talet lades grunden till en mer effektiv organisation – från ordnade elnät och likströmsbyte till växelström, till ny materiel, vagnar och modernare båthantering.

    Sällskapet fortsatte att växa socialt. Navigationskurser, eskaderseglingar och det första ”sjötåget” till Harstena och Västervik visade den starka gemenskapen och upptäckarlusten. Ungdomarna fick eget utrymme genom den nybildade ungdomssektionen 1966, och klubbhuset i hamnen rustades upp för framtiden.

    1960-talet blev därmed en tid av både prövning och förnyelse – ett decennium som formade det moderna ÅSS, där gemenskap, ordning och seglarglädje gick hand i hand med teknisk utveckling och en växande kärlek till sjölivet.

  • 1970-talet

     

    Nya tider, nytt klubbhus och stark gemenskap

    1970-talet inleddes med en känsla av förändring. Nya handicapregler, databehandling av medlemsregistret och ökat miljömedvetande markerade att seglingen gick in i en modernare epok. Samtidigt kämpade ÅSS med trånga utrymmen i hamnen och ständiga stadsplanediskussioner om Eriksdalslunden – men sällskapet stod fast vid sin plats vid viken.

    Årtiondet präglades av starkt engagemang och stora ideella insatser. Medlemmarna byggde ett nytt klubbhus i hamnen, invigt 1976, efter decennier av planer och diskussioner. Flytten från Havregatan markerade en ny början: en egen samlingspunkt med bättre möjligheter för möten, fester och utbildningar. Samtidigt förbättrades hamnanläggningen med ny slip, vatten och avlopp, parkeringsordning och större säkerhet.

    Det sociala livet blomstrade. 75-årsjubileet 1973 firades på Piperska Muren med både pompa och seglaranda, och kräftfester, eskaderseglingar och interna tävlingar fyllde kalendern. Mälarregattan fortsatte som stor kappseglingshöjdpunkt, och när ekonomin blev ansträngd fann medlemmarna egna lösningar – som frivillig nattvakt, arbetsdagar och fondbidrag.

    Mot slutet av decenniet stärktes gemenskapen ytterligare. 80-årsjubileet 1978 firades i det nya klubbhuset, äldre protokoll deponerades i Stadsarkivet och klubben införde obligatorisk ansvarsförsäkring för medlemmarnas båtar. Engagemanget i säkerhet, ordning och utbildning växte, och samarbetet mellan sektionerna blev allt närmare.

    1970-talet blev ett årtionde av modernisering, praktiskt arbete och ny stolthet över klubbens hem vid Årstaviken. I tider av förändring visade ÅSS att gemenskap, envishet och glädjen i sjölivet är den starkaste drivkraften av alla.

  • 1980-talet

     

    Expansion, jubileer och framtidstro

    1980-talet blev ett framgångsrikt och livligt årtionde för Årstavikens Segelsällskap. Organisationen moderniserades, samarbetet mellan sektionerna fördjupades och sällskapet tog nya steg mot att bli en välorganiserad och öppen klubb för hela båtfolket. I hamnen infördes obligatorisk natt- och lysvakt, bättre ordning, el till pontonerna och nya praktiska hjälpmedel som bagagevagnar och Y-bommar diskuterades – en tydlig satsning på både säkerhet och trivsel.

    Sällskapet firade flera milstolpar. 85-årsjubileet 1982 högtidlighölls med fest på hemmaplan och uppmärksammades med hedersutmärkelser, medan 90-årsjubileet 1988 firades med en minnesvärd kryssning till Åbo – 134 medlemmar deltog, gamla ÅSS-filmer visades och klubbflaggan vajade i topp på M/S Svea. Samma år deltog klubben i firandet av Södermalm 700 år och arrangerade en stor Årstavikens Dag tillsammans med grannklubbarna.

    Tävlingsverksamheten nådde nya höjder. ÅSS stod värd för flera stora seglingar, bland annat Dam-SM i H-båt och Motorbåtens Dag på Verkan. Våra kappseglare fick pris som bästa arrangörer i Stockholmsserien, och seglare som Peter Eckardt och Mikael Ekman tog topplaceringar i SM. Nya regler och klasser, liksom samverkan med förbund och förvaltningar, visade klubbens växande professionalism.

    Samtidigt hölls traditionerna vid liv. Fester, kurser, kräftseglingar och klubbhusets aktiviteter skapade samhörighet, medan större projekt – som planerna på nytt uppläggningsområde och förbättrade sanitära anläggningar – banade väg för framtiden.

    1980-talet blev ett decennium av optimism, aktivitet och sammanhållning. Med starka tävlingsframgångar, lyckade jubileer och en ständigt växande klubbanda befäste ÅSS sin roll som en av Stockholms mest engagerade och livskraftiga båtklubbar.

  • 1990-talet

     

    Förnyelse, miljömedvetenhet och gemenskap

    1990-talet inleddes med nytänkande och ansvar. Årstavikens Segelsällskap tog viktiga steg mot en mer modern och hållbar klubbverksamhet. Egen besiktningsorganisation infördes, miljöfrågor prioriterades och säkerhetsnivån höjdes – både på land och till sjöss. Hamnen utvecklades med förbättrad belysning, elanslutningar, nya pontoner och en miljöstation som blev symbol för ett nytt, miljövänligare båtliv.

    Trots förändringar i omvärlden hölls klubbens traditioner levande. Lucia- och nyårsfester i klubbhuset blev uppskattade inslag, och torsdagsseglingarna återupptogs med entusiasm. Jubileumsfesten 1992 firade 95 år av klubbanda och sjöglädje, medan våra paddelkanotister utforskade nya vatten i eskaderpaddlingar i Ålands skärgård.

    Hamnen fortsatte att växa och moderniseras. Y-bommar installerades, pontonbryggor byttes ut och uppläggningsområdet förbättrades för både säkerhet och bekvämlighet. Samtidigt utvecklades samarbetet mellan sektionerna och medlemsengagemanget ökade – särskilt i praktiska frågor som kranlyft, elarbeten och gemensamma arbetsdagar.

    Under 1990-talet tog ÅSS även ställning för en hållbar framtid. Begränsningar för båtstorlek infördes, miljöstationen blev ett naturligt nav för klubbens vardag, och ansvaret för hamnen delades solidariskt mellan medlemmarna.

    Med ett ben i traditionen och blicken mot framtiden avslutade Årstavikens Segelsällskap 1990-talet som en stark, sammansvetsad och framåtblickande klubb – redo att möta ett nytt sekel vid sin älskade vik.

  • 2000-talet

     

    Material eftersöks - hjälp oss!

    Här är en lucka i historien. Sitter du på sparade verksamhetsberättelser så skicka gärna kopior till Webmaster så att vi kan skriva denna del också.

  • 2010-talet

     

    Gemenskap och förnyelse

    Under 2010-talet fortsatte Årstavikens Segelsällskap att utvecklas som en levande förening med stark gemenskap och stolta traditioner. Föreningen genomförde flera efterlängtade förbättringar av anläggningen – nya bryggor kom på plats, klubbhuset fräschades upp och el- och vattenförsörjningen moderniserades. Samtidigt växte seglarskolan och ungdomsverksamheten, där många unga fick sin första kontakt med seglingens glädje och ansvar.

    Gemensamma arbetsdagar och vår- och höstfester fortsatte att samla medlemmarna, och den väl inarbetade arbetsplikten bidrog till både trivsel och samhörighet. Flera uppskattade jubileum och arrangemang genomfördes under decenniet, där medlemmar i alla åldrar deltog och delade minnen från förr.

    När decenniet gick mot sitt slut stod ÅSS starkare än på länge – med förnyad infrastruktur, aktivt medlemsliv och en varm gemenskapsanda som visade att sällskapets själ fanns kvar, lika levande som när allt en gång började vid Årstavikens strand.

  • 2019

     
  • 2020-talet

     

    Samhörighet, framtidstro och nya vägar framåt

    När världen stannade upp under pandemin visade Årstavikens Segelsällskap sin styrka i sammanhållningen. Hamnen låg stillare än vanligt, men engagemanget hölls levande genom små arbetsinsatser, digitala möten och omtanke om både varandra och anläggningen. De gemensamma insatserna under de osäkra åren skapade en känsla av närhet och ansvar som skulle prägla hela perioden.

    När verksamheten åter kunde ta fart fylldes viken snabbt av liv och rörelse igen. Ungdomssektionen startade med full energi, och seglarlägren kunde åter hållas på Verkarna efter pandemin – en efterlängtad tradition som växte för varje år. Nya medlemmar välkomnades och arbetsglädjen syntes i allt från bryggor till klubbhus. Flera större förbättringsprojekt genomfördes i hamnen, och miljöarbetet stärktes med moderna lösningar för hållbarhet och avfallshantering.

    Under de följande åren växte sällskapet vidare med en tydlig känsla av framtidstro. Unga seglare och familjer bidrog med nytt engagemang, och traditionerna – arbetsplikten, torsdagsseglingarna och gemensamma fester – fick ny lyskraft. Samtidigt bevarades det som alltid varit ÅSS styrka: gemenskapen, ideella insatser och kärleken till sjölivet.

    Åren 2020–2024 blev därmed en tid av både prövning och pånyttfödelse. Sällskapet stod stadigt, blickade framåt och fortsatte att utvecklas med samma nyfikenhet och värme som alltid.